The Who Sell Out är en märklig LP. Den är också rätt så kul att lyssna på - ibland. Fast inte så ofta. Det inget större fel på låtarna. De är ganska typiska för tiden med de obligatoriskt psykedeliska inslag som gällde då. Armenia city in the sky och Mary Anne with the shaky hands är bra exempel på det.
Låtarna håller, men det som gör att den här skivan inte spelas så ofta är konceptet. Låtarna är nämligen inramade av reklaminslag. De är visserligen fejkade och skämtsamma men efter att ha hört dem några gånger har i alla fall jag tröttnat. Jag har många gånger tänkt göra en egen mixning av skivan där reklaminslagen är borttagna. Det skulle bli en riktigt bra LP. Projektet återstår att genomföras.
Singlar levde ofta ett eget liv vid sidan av de ordinarie LP-skivorna på den tiden. Därav de många samlingsskivor som släpptes. En av plattans låtar släpptes i alla fall som singel och det var I can see for miles. Den är bra men inte en av gruppens mest kända låtar, tror jag.
I avslutande Rael 1 & 2 får man en försmak av vad som skulle komma på nästa LP, den dubbla, Tommy. Delar av Rael är samma melodi som återanvänds i Overture, Sparks och Underture. I Sunrise kan man höra takter som återkommer i Pinball wizard.
LP:n Tommy återkommer jag till vid ett annat tillfälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar